00:00:00
Välkommen till dagens genomgång. Vi ska titta närmare på material från IFBD Nordic Academies Master Coach Program. Och vi ställer oss frågan, vad krävs egentligen för att bli en riktig elitcoach inom fitness och bodybuilding? Är det nog att man själv har tävlat, stått på scenen? Eller behövs det något mer? Det där är ju lite av en klassisk fråga. Eller ju, den duktiga atleten som kanske inte blir en lika bra coach. Precis och det är just den paradoxen som källmaterialet här belyser ganska tydligt. För att nå verklig elitnivå som coach krävs det en helhetssyn. Det går liksom långt bortom bara den egna erfarenheten. Det handlar om att bemästra tre kärnområden kan man säga. Vad du kan, alltså kunskapen. Hur du coachar, själva hantverket. Och sen varför du gör det, dina principer, din etik.
00:00:54
Att bara ha stått där på scenen själv, nej. Det räcker också inte hela vägen. Okej, låt oss packa upp det där lite då. Först vaddelen, kunskapen. Källorna verkar ju trycka väldigt hårt på det här med vetenskaplig grund. Att det inte bara handlar om att veta att man ska justera kolhydraterna inför tävling utan att faktiskt fatta varför. Hur det påverkar metabolismen och vätskebalansen under en peak week till exempel. Ja, exakt. Och det som är intressant är ju bredden på kunskapen som krävs. Det är allt från avancerad träningslära, du vet, mekanisk spänning, metabolisk stress, hypertrofi, till att ha stenkoll på de olika tävlingsgrenarna. Alltså, vad skiljer egentligen bikini-fitness från womens fysik? Vad tittar domarna på? Bedömningskriterierna? Och inte minst, En väldigt viktig del, kunskap om riskerna med otillåtna preparat, APIDs och hela antidopingarbetet.
00:01:52
Det där med strikt ansvar för atleten, det är ju centralt. Så ja, det är en rejäl vetenskaplig bas som behövs. Men AP, säg att man har all den där faktakunskapen då. Man kan sin anatomi, sin näringslära. Räcker det? Jag tänker lite på paradoxen vi nämnde. Många kan ju vara otroligt kunniga. Men att sen förmedla det, att tillämpa det på en annan människa, det är ju en helt annan femma. Det är väl den här hur-biten kommer in. Precis, exakt. Att bara veta en massa saker gör det inte automatiskt till en bra coach. Källmaterialet lägger faktiskt stor vikt vid hur själva coach-hantverket. Alltså hur bygger man den där starka, förtroendefulla relationen med atleten? Källorna nämner ju till exempel 3 plus 1 C-modellen. Det handlar om närhet, closeness, att man faktiskt bryr sig om personen.
00:02:40
Engagemang, commitment, att båda är dedikerade. Komplettering, complementarity, att man stärker varandra. Och co-orientation, att man har en gemensam bild av målen och vägen dit. Det är rätt djupt liksom. Och det innefattar väl också att kunna anpassa sin stil. Man coachar ju inte en total nybörjare på samma sätt som man coachar ett rutinerat proffs, tänker jag. Helt rätt. Och där lyfter källorna fram MML-modellen. Multidimensional Model of Leadership. Den handlar just om det. Att kunna anpassa sitt ledarskap. När behöver atleten mer styrning? När behöver den mer frihet? Hur ger man feedback som faktiskt landar rätt? Att skilja på feedback om själva utförandet, KP, och feedback om resultatet, KR. Och att hela tiden individualisera. Man använder ju både objektiv data, säg hudväcksmätningar, och den subjektiva feedbacken från atleten själv. Hur känns det?
00:03:36
Hur mår du? Så det handlar inte bara om att vara expert på övningar och mat. Man måste vara expert på människor och kommunikation också. Vilket leder oss till sista pelaren då. Varför? Vad innebär den mer konkret? Varför? Ja, det är den etiska kompassen. Principerna som styr allt du gör som coach. Och där är ju källorna väldigt tydliga. Det måste vara ett atletcentrerat förhållningssätt. Alltid. Atletens hälsa, välmående, långsiktiga utveckling. Det måste gå före kortsiktiga vinster på scenen. Det är nog här det verkligen skiljer agnarna från vetet. Det låter som ett ganska stort ansvar ändå. Det är det, absolut. Och det innefattar ju att man aktivt jobbar för ren idrott, fair play, god sportsmananda. Men också att man kan stötta atleten genom mentala utmaningar.
00:04:27
Det kan ju vara pressen, det kan vara kroppsbild, det kan vara den där tuffa perioden efter en tävling som många glömmer bort. En elitcoach, enligt det här materialet, ser och utvecklar hela människan, inte bara en fysik på scen. Coachingen går liksom bortom gymmet och kostschemat. Det handlar om att bygga hållbara atleter. Okej, så om vi försöker knyta ihop säcken lite då, baserat på det här materialet från IFBB Nordic Academy. För att vara en riktig elitcoach, Räcker det alltså inte med att själv ha tävlat? Det krävs den här djupa vetenskapliga grunden. Vad? Det krävs avancerade färdigheter i själva coachandet och relationsbyggandet. Hur? Och allt måste liksom vila på en stabil etisk grund med atleten i fokus. Varför? Precis. Det är den kombinationen som skapar det källorna kallar en komplett coach.
00:05:20
Inte bara en före detta atlet som coachar lite. Scenbanan kan absolut ge värdefulla insikter, det är inte det. Men det är bara en pusselbit. Och det intressanta här är ju att källorna pekar på att just IFBB Nordic Academies Master Coach-program är det enda programmet i världen som systematiskt bygger den här typen av helhetskompetens. Specifikt för fitness och bodybuilding. De tar verkligen ett helhetsgrepp på vad, hur och varför. Mycket intressant. Då skickar vi med en sista tanke till dig som lyssnar. Hur påverkar den här bilden av coaching att det är så mycket mer än bara egen erfarenhet? Din syn på vad expertis faktiskt innebär? Kanske inom andra områden också? Ja, och fundera lite på hur den här balansen mellan vad, hur och varför skulle kunna användas för att utveckla mästerskap inom. Ja, vilken komplex färdighet som helst egentligen, i jobbet eller i någon hobby kanske.
